Vad lönar det sig för skogsägaren att veta om gallring?

Vad lönar det sig för skogsägaren att veta om gallring?

Gallring är ett av de viktigaste skeden i skötseln av ett trädbestånd. Gallringen bestämmer hurdana träd som växer i din skog och vilka inkomster skogenger över tid. Även om den största ekonomiska nyttan vanligtvis fås först vid slutavverkningen, lägger man genom gallringar grunden för att skogen ska utvecklas i rätt riktning.

Varför gallrar man?

Vid gallring tas en del av träden bort så att de kvarvarande träden får mer utrymme att växa. När konkurrensen om ljus, vatten och näringsämnen minskar växer träden snabbare i diameter. Att stammarna blir grövre är viktigt för skogsägaren, eftersom grova stockstammar är värdefullare.

Gallring ökar inte i sig skogens totala tillväxt på lång sikt, men den styr tillväxten till de träd som ger bäst avkastning. Trädbeståndets tillväxt avtar tillfälligt efter gallringen, men stabiliseras snart. På lång sikt förblir tillväxten ungefär densamma i en ogallrad och en gallrad skog, förutsatt att man håller sig till en normal gallringsstyrka. En gallring som är för kraftig jämfört med rekommendationerna minskar den totala tillväxten.

Hur inverkar gallringen på inkomsterna från skogen?

Gallringarna inverkar i huvudsak på följande två sätt på skogsbrukets lönsamhet: 

1.  genom gallring koncentreras tillväxten till en mindre grupp träd, vars tillväxt förbättras. Detta gäller särskilt diametertillväxten och inte så mycket längdtillväxten. Genom gallring blir alltså beståndet snabbare grövre, vilket gör att man snabbare kan producera värdefullt timmer. Detta leder till att beståndet tidigare uppnår en medeldiameter som är lämplig för förnyelseavverkning enligt rekommendationerna för skogsvård.
2.  gallringen leder till att skogsägaren får intäkter redan före förnyelseavverkningen. Ju högre räntekrav skogsägaren har på sin egendom, desto viktigare blir de intäkter som erhålls i ett tidigt skede.

Den viktigaste funktionen hos en första gallring är att skapa goda tillväxtförutsättningar med tanke på kommande gallringar och förnyelseavverkningar. Senare gallringar har större betydelse för skogsägarens intäkter. Lönsamheten för de första gallringarna och det ekonomiska resultatet förbättras i sin tur när plantskogsvården har gjorts i tid.

Rekommendationer för gallring och gallringsmallar

Rekommendationerna för skogsvård innehåller mycket information om gallring. Rekommendationerna baserar sig på ett omfattande forskningsmaterial: skogar som har gallrats på olika sätt i olika delar av Finland och på olika växtplatser. Rekommendationerna gäller främst skogar där plantskogsvård och andra skogsskötselåtgärder har utförts i tid före gallringen. I rekommendationerna finns dock synpunkter på hur man kan gå till väga om till exempel skötseln av plantbestsvården har uteblivit eller försenats. Gallring är alltid lönsamt, även om skötseln tidigare har försummats. 

Rekommendationerna, vad gäller tidpunkt och gallringsstyrka, beskrivs med hjälp av gallringsmallar. En gallringsmall anger när det är lämpligt att gallra beståndet och hur mycket av trädbeståndet som skall lämnas kvar efter gallring. I mallen beskrivs beståndets utveckling med hjälp av diagram där den vertikala axeln anger beståndets täthet i form av grundyta (m²/ha, den sammanlagda tvärsnittsarean för trädstammarna per hektar) och den horisontella axeln anger beståndets övre höjd (medelhöjden för de hundra grövsta stammarna per hektar). 

Exempel på gallringsmall. De nya gallringsmallarna finns än så länge bara på finska. Källa: Rekommendationer för skogsvård, Tapio 2026 (metsanhoidonsuositukset.fi/sv)

I gallringsmallen rekommenderas gallring när beståndets grundyta når över stämplingsgränsen, det vill säga den streckade linjen, vid den aktuella övre höjden (se exempelbilden ovan). Vid gallringen avlägsnas träd så att man når ner till nivån som anges av den blå linjen, vilken visar det kvarvarande beståndet. Bilden visar också den lägsta tillåtna tätheten enligt skogslagen, den så kallade laggränsen. 

För första gallringar finns det egna gallringsmallar där måltätheten anges som stamantal. Rekommendationerna innehåller också ett stort antal olika mallar som kan användas om skogsägaren har egna mål för gallringen och skogsvården i allmänhet. Dessa olika typer av modeller kan hänga ihop med följande:

• gallringssätt: låggallring eller höggallring. Vid traditionell låggallring avlägsnas i första hand de minsta träden som halkat efter i utvecklingen, med målet att på lång sikt producera stockstammar av hög kvalitet. Vid höggallring tar man också av de dominerande stammarna, vilket ger bättre intäkter från gallringen. Samtidigt kan dock diameterutvecklingen bli långsammare, vilket påverkar lönsamheten för framtida avverkningar. Höggallring leder också till en mer varierad. beståndsstruktur, vilket också i sig kan vara ett mål för skogsskötseln.
• det finns gallringsmallar för blandskogar och för situationer där målet är att förlänga omloppstiden. Det senare kan vara aktuellt om skogsägaren vill upprätthålla ett högre genomsnittligt kolförråd i skogen. I praktiken innebär dessa modeller mindre uttag i gallringarna.
• det finns gallringsmallar skilt för mineraljordar och torvmarker.
• skogsägaren kan också välja modell utifrån sitt eget räntekrav (1 %, 3 % eller 5 %). En högre räntesats leder till kraftigare gallringar. 

Med standardmallar avser man gallringsmallar, som baserar sig på låggallring och ett räntekrav på tre procent.

Hantering av skaderisker vid gallringar

I rekommendationerna för skogsvård finns också information om hantering av skaderisker i samband med gallring. För gallringsmallarnas del har beskrivningar lagts till om vilka typer av skador som det kan finnas speciellt stor risk för på olika typer av objekt.

Det är bra att tillsammans med en skogsexpert gå igenom skaderiskerna och fundera över hur skaderisken ska beaktas vid planeringen av avverkningen. I samband med avverkningar är det särskilt viktigt att ta hänsyn till stormskador, svampskador och snöskador.  

• risken för stormskador ökar efter en kraftig gallring, särskilt i äldre bestånd som närmar sig förnyelsemognad. I riskområden bör man därför undvika avverkning i slutet av omloppstiden eller förkorta omloppstiden. Skötsel av plantbestånd och första avverkning bör utföras enligt rekommendationerna så att träden blir grova och motståndskraftiga mot starka vindar. En tätvuxen störskog är särskilt utsatt för stormskador efter avverkning.
• risk för svampskador måste alltid beaktas i riskområdet för rotröta (enligt lagen om bekämpning av skogsskafdor). Vid sommaravverkningar ska stubbarna från barrträd behandlas med ett växtskyddsmedel som är godkänt för detta ändamål. Att undvika skador på stammar och rötter bromsar också spridningen av rotröta. Skador på trädbeståndet kan minskas genom att göra en förröjning alltid då en sådan behövs, undvika avverkning av barrträdsdominerade bestånd under den tid på våren när barken lossnar lätt och träden är känsligast för skador, samt genom att göra körstråken tillräckligt breda och skydda trädens rotsystem med hyggesrester. 
• risken för snöskador ökar i störskogar där träden är klena och står tätt, så även här kan skador förebyggas genom att se till att utföra plantskogsvård och gallringar i rätt tid enligt rekommendationerna. I områden med hög risk för snöskador (i östra och norra Finland) kan man gallra tallskogar oftare och mer försiktigt jämfört med gängse praxis.

Gallring i praktiken

Gallring är ett lämpligt arbete för en självverksam skogsägare, speciellt då det är fråga om första gallring. En förutsättning är förstås att det finns tillräckligt med tid och tillgång till lämplig utrustning. I sådana fall säljs virket vid väg. Senare gallringar är det oftast bättre att sälja som en rotaffär, där avverkning och närtransport görs med skogsmaskiner.  

Oavsett vem som utför gallringen ska man alltid sträva efter ett resultat av hög kvalitet, med tanke på att gallringens främsta syfte är att säkerställa produktion av värdefullt virke senare under omloppstiden. Kännetecknen för en väl utförd gallring är:

• gallringsstyrkan överensstämmer med rekommendationerna och det som överenskommits med köparen. Det bör anges i avtalet om gallringen inte utförs enligt standardmallarna.
• valet av träd som ska avlägsnas har gjorts på rätt sätt. Inga träd av dålig teknisk kvalitet eller liknande har lämnats kvar. Om skogsägaren har särskilda önskemål, till exempel när det gäller trädslagsfördelningen eller gallringssättet (låg- eller höggallring), har detta beaktats.
• körstråken har planerats väl och de ligger inte för tätt. Enligt rekommendationerna ska avståndet mellan körstråken vara minst 19 meter. Körstråken är mindre än 4,6 meter breda på mineraljord och mindre än 5,1 meter breda på torvmark.
• man har undvikit skador på stammar och rötter.

naturhänsyn har tagits i enlighet med certifieringskraven och skogsägarens mål. Redan i gallringsskedet skall man planera vilka träd som lämnas kvar som naturvårdsträd. Dessutom beaktas viltbuskage, skyddszoner längs vattendrag, livsmiljöer, upprätthållande av lövinslag med mera.

Rekommendationerna för skogsvård innehåller en utförligare lista över kvalitetskriterier vid gallring. 

Hur kan man förbättra lönsamheten vid gallring?

Det är bra att diskutera målen för gallringen med en fackman när det är dags att göra en virkesaffär. Om det inte finns behov av att välja modell enligt speciella kriterier, kan man använda sig av de grundmodeller som tagits fram för olika geografiska lägen och växtplatser, vilka alltid ger ett bra resultat skogsvårdsmässigt.

Det finns många sätt att inverka på lönsamheten vid gallring. Förutom skötseln av plantbeståndet spelar till exempel en noggrann planering av körstråken en viktig roll, eftersom detta påverkar avverkningskostnaderna. Kostnaderna sjunker också om gallringen kan kombineras med andra avverkningar och man därmed kan öka storleken på stämplingsposten, det vill säga den planerade avverkningshelheten, genom att i samma begäran om anbud ta med flera områden som har samtidigt avverkningsbehov. En noggrant utförd förröjning påskyndar den maskinella avverkningen och sänker drivningskostnaderna.

De lönar sig alltid att konkurrensutsätta

När det är aktuellt med gallring lönar det sig att konkurrensutsätta virkesaffären. Det kan finnas stora skillnader mellan olika köpares anbud, både vad gäller pris och villkor. Det är bra att jämföra anbuden i lugn och ro, så man får en bättre uppfattning om marknadsläget.

Läs mer om rekommendationer för skogsvård: https://metsanhoidonsuositukset.fi/sv

Logga in på Kuutio