Traditionellt har den viktigaste exportmarknaden&nbsp;för skogsindustrin varit Västeuropa, vars&nbsp;konjunkturväxlingar snabbt har återspeglats&nbsp;i Finland. De strukturella förändringarna av&nbsp;världsekonomin har dock redan påverkat exportens&nbsp;inriktning inom skogsindustrin. Kinas starka&nbsp;ekonomiska tillväxt, som pågått under flera år,&nbsp;och de förändrade konsumtionsvanorna har gjort&nbsp;Kina till en av Finlands viktigaste exportmarknader,&nbsp;särskilt när det gäller cellulosa och sågvaror.
Utöver tillväxten av exporten till Kina påverkar flera globala megatrender den finländska skogssektorn. Den globala befolkningstillväxten, den ökade levnadsstandarden och urbaniseringen ökar efterfrågan på skogsindustriprodukter. Strävan efter att tillverka produkter av förnybara råvaror i stället för fossila råvaror främjar användningen av kartong. De förändrade konsumtionsvanorna och den ökade levnadsstandarden i utvecklingsländerna ökar efterfrågan på mjukpapper. Träets&nbsp;betydelse i stadsbyggnad ökar i och med att man strävar efter att motverka klimatförändringens effekter. Nya lösningar utvecklas för att kunna&nbsp;utnyttja träfibrer inom textilindustrin. Dessa lösningar förbättrar träets konkurrenskraft i förhållande till de fibrer som används nu eftersom dessa innebär en större belastning på miljön.
Volymen av trädbeståndet i de finländska skogarna är nästan 2,5 miljarder kubikmeter. Enligt de senaste uppgifterna från riksskogstaxeringen är tillväxttakten för de finska skogarna den snabbaste som någonsin uppmätts. De ökande skogstillgångarna,&nbsp;den förutsebara verksamhetsmiljön, kunnandet och den omfattande infrastrukturen&nbsp;är faktorer som hjälper Finland att dra till sig investeringar.
Den ökande efterfrågan på skogsindustriprodukter ökar efterfrågan på virke på virkesmarknaden. Under år 2018 ökade avverkningen av virke för industrin och skogsägarnas rotprisinkomster exceptionellt mycket jämfört med de tidigare&nbsp;åren. Trots att osäkerheten i världsekonomin&nbsp;även återspeglas i skogssektorn, är de långsiktiga&nbsp;efterfrågeprognoserna gynnsamma. Det finns&nbsp;emellertid ett antal andra önskemål och mål som&nbsp;gäller användningen av skogar, såsom bevarande&nbsp;av den biologiska mångfalden, rekreation och&nbsp;bindning av koldioxid.
Genom att ta hand om&nbsp;skogarnas hälsa, genom att utveckla metoderna&nbsp;för skogsvård och genom att främja en öppen,&nbsp;faktabaserad diskussion mellan de olika intressentgrupperna&nbsp;kan vi på ett hållbart sätt samordna&nbsp;de olika målen för skogsvård.
<img alt="" src="/link/ba7e26cbc6674883af3354d023cf592f.aspx" height="265" width="300" />
Matleena Kniivilä gruppchef&nbsp;(Bioekonomipolicyer och marknader) specialforskare Naturresursinstitutet
&nbsp;
<h5>Denna text publicerades ursprungligen i Kuutios årsbok 2018. <a class="md-button md-primary md-raised" href="http://www.e-julkaisu.fi/kuutio/arsbok_2018" target="_blank">Till årsboken</a></h5>