En femtedel av värdet av den finländska varuexporten kommer från skogsindustriprodukter och skogssektorns direkta effekt på sysselsättningen är cirka 59 000 personer. Skogsindustrins och skogssektorns framgång har därför en betydande inverkan på utvecklingen av hela den finska samhällsekonomin.
Traditionellt har den viktigaste exportmarknaden för skogsindustrin varit Västeuropa, vars konjunkturväxlingar snabbt har återspeglats i Finland. De strukturella förändringarna av världsekonomin har dock redan påverkat exportens inriktning inom skogsindustrin. Kinas starka ekonomiska tillväxt, som pågått under flera år, och de förändrade konsumtionsvanorna har gjort Kina till en av Finlands viktigaste exportmarknader, särskilt när det gäller cellulosa och sågvaror.
Utöver tillväxten av exporten till Kina påverkar flera globala megatrender den finländska skogssektorn. Den globala befolkningstillväxten, den ökade levnadsstandarden och urbaniseringen ökar efterfrågan på skogsindustriprodukter. Strävan efter att tillverka produkter av förnybara råvaror i stället för fossila råvaror främjar användningen av kartong. De förändrade konsumtionsvanorna och den ökade levnadsstandarden i utvecklingsländerna ökar efterfrågan på mjukpapper. Träets betydelse i stadsbyggnad ökar i och med att man strävar efter att motverka klimatförändringens effekter. Nya lösningar utvecklas för att kunna utnyttja träfibrer inom textilindustrin. Dessa lösningar förbättrar träets konkurrenskraft i förhållande till de fibrer som används nu eftersom dessa innebär en större belastning på miljön.
Volymen av trädbeståndet i de finländska skogarna är nästan 2,5 miljarder kubikmeter. Enligt de senaste uppgifterna från riksskogstaxeringen är tillväxttakten för de finska skogarna den snabbaste som någonsin uppmätts. De ökande skogstillgångarna, den förutsebara verksamhetsmiljön, kunnandet och den omfattande infrastrukturen är faktorer som hjälper Finland att dra till sig investeringar.
Den ökande efterfrågan på skogsindustriprodukter ökar efterfrågan på virke på virkesmarknaden. Under år 2018 ökade avverkningen av virke för industrin och skogsägarnas rotprisinkomster exceptionellt mycket jämfört med de tidigare åren. Trots att osäkerheten i världsekonomin även återspeglas i skogssektorn, är de långsiktiga efterfrågeprognoserna gynnsamma. Det finns emellertid ett antal andra önskemål och mål som gäller användningen av skogar, såsom bevarande av den biologiska mångfalden, rekreation och bindning av koldioxid.
Genom att ta hand om skogarnas hälsa, genom att utveckla metoderna för skogsvård och genom att främja en öppen, faktabaserad diskussion mellan de olika intressentgrupperna kan vi på ett hållbart sätt samordna de olika målen för skogsvård.
Matleena Kniivilä
gruppchef (Bioekonomipolicyer och marknader)
specialforskare
Naturresursinstitutet